på tal om fys så har jag alltid tyckt att jag har varit dåligt tränad, eller framförallt haft dålig kondition. Har alltid tyckt att springa var det jobbigaste som fanns för att det har alltid känts som att jag bara flåsar ihjäl mig. Speciellt på fysträningarna när det har låtit som att jag håller på att kvävas samtidigt som ingen annan har samma problem
. Det har mest gjort mig förbannad för att jag har varit så dåligt tränad och därför tränat mycket själv. Men man blir väldigt frustrerad när man tränar typ 8pass i veckan och ändå känner att konditionen inte förbättrats mer än vad den gjort. Man blir frustrerad när man går hem efter en träning och känner att man har mer energi i kroppen, att konditionen tagit stopp för prestationen.
Men nu under den senaste tiden har det blivit mycket värre och jag blev konstant andfådd bara av att gå utomhus. Det kändes som att jag hade något i luftrören hela tiden.
Den utlösande faktorn var antagligen stress, både på gott och ont. Det fick mig att bli orolig för något var ju fel och gjorde att det kollades upp. I morse var jag på en spirometri som visade att jag har ansträngningsastma. På fysen idag kände jag verkligen att jag jobbade med kroppen och inte andningen, så himla skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar